Just nu, eller dom senaste tre veckorna, driver mitt humör mig till vansinne. Jag har självklart varit arg och ledsen över missfallet, vilket ledde till en mindre depression och just nu pendlar jag väldigt mellan upp och ner. Väldigt upp och väldigt ner. I ena sekunden kan jag var glad, sprallig och full av energi för att i nästa sekund bara vilja sova i två veckor. Det tär något fruktansvärt på mig, jag blir trött bara av det. Och så är det allt utöver ens eget humör, jobbet påverkar, Felix påverkar, vänner påverkar.. och så vidare. Det blir jobbigt både för Felix, min familj och mina vänner när jag har det så här. I ena sekunden mår jag bra och i nästa vill jag bara skrika och gråta. Och försök att förklara det för kollegor! Kollegor som du inte direkt tycker har något med saken att göra… Tack och lov är jag väldigt duktig på att hålla allt i schack på jobbet, men ibland så sipprar det ut. När jag är uppåt märker alla av det, det är full fart non-stop. När jag är nere ska jag vara extremt nere för att det ska gå ut över jobbet, dom som är mina vänner på jobbet märker det självklart mer men det krävs väldigt mycket för att jag inte ska kunna hålla ihop när jag är där.
När jag kör full fart så gör jag det verkligen också, har inte direkt någon ro till något alls utan allt ska göras, det ska göras snabbt och det ska (självklart) göras jävligt bra. Mycket av det jag skriver om nu är arbetsrelaterat, jag befinner mig trots allt på jobbet minst 8,5 timmar om dagen och jag är väldigt engagerad i mitt jobb. För engagerad många gånger, har perioder när jag jobbar, kommer hem, tänker jobb, drömmer jobb och så går jag upp och jobbar igen.
Iallafall, har mer som upptar mina tankar just nu. Innan förra graviditeten så bokade jag en tatueringstid nu till fredag, 7 februari, som jag (tack och lov) inte hann avboka så nu jäklar ska det tatueras! Jag hade en tanke när jag bokade tiden och nu har jag ändrat mig, vet ungefär vad jag ska göra men har inte hittat den perfekta bilder. Alltså har jag tre dagar på mig att hitta utav vad jag faktiskt ska göra. Inte för att jag har panik över det, det löser sig alltid. Har hittat bilder måste bara bestämma mig. Det jag vet är att jag kommer hem med minst en ny drake från ”How to train your dragon” som sällskap till den jag redan har, vilken drake det blir…ja.. det får vi se.
Vet inte om jag ska se fram emot vilket humör jag är på i morgon eller hur många svängningar jag får, det jag hoppas är att jag får sova ordentligt och har rejäl träningsvärk efter kvällens pass på gymmet. I morgon och på onsdag är det långa dagar på jobbet, så jag hoppas att det blir mer sol och mindre pannkaka. Även om det är väldigt gott med pannkakor..
Jag ber om ursäkt om inlägget är lite rörigt, känner att hela min hjärna är lite rörig just nu. Totalt oordning i bokhyllorna där inne. Men jag hoppas att ditt kaffe alltid är så som du vill ha det och försök att ta hand om dig.
Frida
Trekamp - kampen om att bli tre 