Kanske. Jag bor trots allt i Skåne, idag har stormen Cirara dragit in över landet. Det blåser, regnar och är allmänt eländigt väder. Jag har varit inne och jobbat extra på patologen, är övertrött och på förvånansvärt bra humör. Jag har alltid tyckt om stormar, även om det inte var helt trevligt att vara ute i den. Men det är tröstande och imponerande att se vad naturen kan göra. Idag är en dag där jag borde varit nerbäddad i soffan, druckit te och bara laddat batterierna inför den nya veckan. Istället gör jag precis tvärt om och inte nog med det så gör jag precis det som jag sa att jag inte skulle göra. Jobba extra. Men jag kände att jag orkade, även om jag inte hade minsta lust att ta tåget 06.08 i morse… avskyr egentligen att jobba just på söndagar men det bestämdes söndag denna gången så fanns inte mycket att göra åt saken. Mer än att säga nej och det ville jag inte, först och främst är det en massa patienter som väntar på sina provsvar och sen har jag två karensdagar till nästa lön. Och lite mer än sju timmars kvalificerad övertid ger en ganska bra peng.
I morgon är det måndag. Har tre dagar på rättsmedicin att se fram emot, alltid lika skönt att få jobba där. Kanske därför jag är på bra humör också, jag vet inte. Jag har pms men den har varit ganska mild denna gången, även om jag gråter till det mesta och har kort stubin. Just nu är jag helt mosig i huvudet, glömde ta min kvällsmedicin igår vilket resulterar i otroligt dålig sömn, vilket gör att jag blir konstigt trött. Illamående och fryser som en galning. Tyvärr så får jag skylla mig själv, eftersom jag glömde att ta den.
Ny vecka, nya tag. Ska följa med mamma till läkare i morgon, neurokirurgen, hon ska kanske operera nacken igen. På ett sätt hoppas jag det, hon behöver få mindre ont, men jag blir orolig av att veta att hon kanske ska opereras. I vilket fall som helst följer jag med för att man ska aldrig gå ensam på ett sånt läkarbesök. Det är så svårt att uppfatta vad läkaren faktiskt säger, fast så hänger man upp sig på något ord och hör liksom inte mer än det. Plus att jag ska ifrågasätta allt! Det är min mamma det handlar om, allt ska bli rätt. Hennes nya läkare heter Emma, det är ett gott tecken med tanke på att min syster heter Emma. Och en av mina bästa vänner.
Får se vad denna veckan har att bjuda på… mensen lär komma så det är ju otrevligt. Men får göra det bästa av situationen. Jobba på vanorna, äta, träna och sova.
Apropå sova… nu tänker jag gå och ta en dusch och sen krypa ner i soffan igen. Har redan en urgullig sambo som ligger och sover i andra änden av soffan, har inte riktigt hjärta att väcka honom. Han får sova lite till..
Så… må ditt kaffe alltid vara så som du vill ha det och försök att ta hand om dig!
Frida
Trekamp - kampen om att bli tre 