Så, i förgår var jag äntligen hos en läkare på Annerokliniken (https://annerokliniken.se). Efter mycket väntan kom jag äntligen dit och träffade en väldigt rättfram och bra läkare, Dr Maria Wölner-Hanssen, hon frågade direkt vad jag ville ha hjälp med och jag förklarade situationen lite. Hon sa till viss del samma sak när det kommer till att få hjälp och antalet missfall, det ska vara tre säkra missfall innan man får hjälp, men hon tog blodprov på mig och gjorde en undersökning. Min livmoder och mina äggstockar är väldigt fina och hon kunde visst se att jag får ägglossning från vänster äggstock denna gången, intressant att veta…
Jag är glad att hon tog blodprov på mig, det var det jag allra helst ville, få koll på hormoner, på sköldkörteln och vad nu annat som kan påverka. Så det blev dom proverna och koagulations-prover, antar att man måste se på blodets koagulations-förmåga så att jag inte har en benägenhet att blöda. Alla proverna togs igår så jag hoppas på svar inom en vecka. Det som görs nu är egentligen första delen av utredningen som görs efter tre missfall, så tror att hon var väldigt snäll som påbörjar så smått, finns visst bara en analys kvar sen och det är en kromosomanalys och den är ganska dyr visst, så jag förstår att man väntar med den. Men det är väldigt skönt att ha bollen i rullning, det händer något och om inget annat kan jag få något svar på blodproverna, så jag kan få lite ro.
Jag fick tyvärr en dålig nyhet… jag höll på att svimma när hon sa det. Jag får inte dricka kaffe, inget kaffe alls… inte ens en kopp om dagen! (Notera, jag har en kaffekopp tatuerad på min vänstra tumme, jag älskar kaffe). Hon sa att ca 30 % av alla kvinnor kan reagera på just kaffe och lättare få missfall, det var inget jag hade hört innan och i morgon tänkte jag försöka hitta lite forskning omkring detta och läsa på lite. Jag trodde att jag skulle avlida idag, så trött, så frustrerad, så dåligt humör och huvudvärk. Slutade med att jag kringgick instruktionerna lite och köpte en Celsius till lunch, sen mådde jag mycket bättre!
Vi diskuterade även mitt jobb lite, speciellt på patologen, och även om det inte finns någon grund för det tycker hon att jag ska undvika att jobba med formalin (kemikalie som vävnaderna/proverna ligger i) eftersom jag exponeras väldigt mycket för det på vissa arbetsstationer. Jag har redan pratat med Sara och min chef, så båda är medvetna. Sara är en av mina bästa vänner så hon förstår och min chef är också otroligt förstående.
Jag mår mycket bättre nu, fastän sömnen är helt förstörd igen efter all fantastisk sömn jag har haft på grund av hormoner/graviditet, men det får jag väl leva med. I måndags ägnade jag halva natten åt att gråta eftersom jag var så rädd över att gå till läkaren, och för att jag var ledsen över hela situationen. Blev inte så mycket sömn och igår kunde jag bara inte sova men förutom det så mår jag bättre, blev ett jättebra pass på gymmet idag! Känner mig helt mörbultad och humöret blev mycket bättre, ska träna i morgon igen men andra muskelgrupper… vet inte om jag kommer kunna använda mina armar i morgon.
Nu ska jag försöka sova, det känns bra att jag mår bättre även om det inte är superbra och jag vet att jag fortfarande har saker som jag inte tar tag i så går det iallafall framåt.
Må ditt kaffe alltid vara så som du vill ha det, drick en kopp för mig också, och försök att ta hand om dig.
Frida

