Sömnbrist och kaffebrist är ingen bra kombo, det slutar bara med extremt huvudvärk och migrän. Dricker te i mängder, men så ska man inte dricka för mycket svart te, inte för mycket grönt te och snart kommer väl någon och säger att jag inte kan dricka rött te eller örtte. Håller på att bli tokig, min morgonrutin är förstörd, får inte ihop min dag och allt blir bara kladd i mitt huvud. Sen till råga på allt håller hela samhället på att rasa ihop på grund av Covid-19, det är så illa att till och med jag är lite orolig. Jag och Felix skulle till väldigt goda vänner i helgen, som bor i Uddevalla men vi vågar inte riskera något, varken att dom eller vi skulle bli sjuka. Vi har inte träffats på länge, dom har en liten pojke och vi kan sprida vanlig förkylning till varandra, men då måste man stanna hemma två veckor eller så länge som man är sjuk och sen två dagar utan symtom. Jag jobbar inom sjukvården och rättsväsendet, jag kan inte bli sjuk. Det kommer vara tillräckligt många som blir sjuka och jag kan bara inte. Jag kan inte heller riskera att smitta någon av mina kollegor men något…
Alltså, ingen tur till Uddevalla… är ledsen över det. Jag ville verkligen träffa Emma och Rami, det är två väldigt väldigt goda vänner som vi inte träffar så ofta eftersom vi bor en bit ifrån varandra. Dom betyder otroligt mycket för mig och jag önskar så att vi kunde ses, känns egentligen som om vi behöver det, hade varit skönt att komma iväg men måste se på hela situationen. Jag kan inte riskera något, det är mycket risker nu som det är ändå. Men så fort detta är över ska vi ses! Gärna en långhelg, så vi verkligen kan få umgås. Jag saknar dom och deras lille pojke.
Det är så jäkla trist det här, att det blev så stort i hela världen och att till och med jag är lite orolig. Inte för mig själv, jag vet att jag hade klarat mig bra men det känns som om allt går ner i isolering utan att vara isolering. Ingen är ute på stan, ingen handlar, ingen är ute och äter. Små företag går i botten och samhället står still, det är helt otroligt och surrealistiskt. Både Region Skåne och Rättsmedicinalverket har gått ut med hårda direktiv, det slutar bara med att man känner efter hur man mår hela tiden och jag är rädd för att smitta andra. Jag kan inte ens hälsa på mamma för hon ligger i en riskgrupp och jag träffar mycket människor dagligen, jag har kollegor på patologen som med all säkerhet har Covid-19, bara det får en att bli orolig över situationen.
Mitt i allt detta får jag inte dricka kaffe. Har inte varit ordentligt vaken sen min senaste kopp. Jag vet att jag gnäller om det men herregud vad jag vill ha kaffe… istället ska jag ta en kopp ”Kvällsro” och sätta mig och tröstshoppa. Är inte på topp efter vad som hände i helgen men pappas saker så ska iallafall titta lite…
Må ditt kaffe alltid vara så som du vill ha det, drick en kopp för mig också och försök att ta hand om dig.
Frida
Trekamp - kampen om att bli tre 